search slide
search slide
pages bottom

En tursam arbetsintervju

En tursam arbetsintervju

Jag skulle gå på min första jobbintervju för något år sedan. Eftersom jag pluggat i så många år och levt snålt, och på pengar från ett arv, så hade jag faktiskt vid 23 års ålder aldrig haft ett jobb. Det kändes som att alla sprungit om mig under tiden att jag studerat. Få av mina vänner satsade på så långa studier som jag. Eftersom jag hade bestämt mig för att verkligen fokusera på studierna så valde jag även att inte jobba vid sidan om utan bara plugga och träna. I tidigt av mina studier så fick jag ut ett rätt stort arv, inga många miljoner men det var nog för mig. Tankarna gick mycket om jag skulle spara pengarna till något speciellt i framtiden eller om jag istället skulle använda dem under min studietid för att på så sätt slippa ta studielån.

Köpte lägenhet och pluggade

Jag valde det sista alternativet. Köpte en etta eftersom bostadsmarknaden var på nedgång då. Den investeringen har jag aldrig ångrat. Dels så hade jag mitt boende säkrat där i Umeå under hela studieperioden så jag behövde aldrig oroa mig som många andra av mina klasskamrater. Men förutom det så har lägenheten även stigit enormt i värde under dessa år.

Inte många är som jag verkar det som men jag verkligen älskar att studera och lära mig nya saker. Så pass att jag inte riktigt haft en plan med studerandet utan bara fortsatt och tagit olika kurser som sett intressanta ut. På något vis tänkte jag att när jag väl är klar med studierna så kommer det att lösa sig.

När jag slutligen gått ut min sista kurs på universitetet så hade jag bestämt mig för att jobba över sommaren och sedan resa några månader innan jag skulle söka ett riktigt, fast jobb.

Det verkade som att eftersom jag inte hade någon arbetslivserfarenhet så var det lite svårt att hitta nåt bra jobb. Men slutligen såg det ut som om jag hade hittat något som både skulle ge bra med pebgar för resan och samtidigt ge mig bra erfarenhet för framtida jobb. Jobbet var på ett större företag i stan.

Kallad till intervju

När jag blev uppringd av personalassistenten som kallade mig till arbetsintervju så blev jag både glad och väldigt nervös. Hon berättade att tio personer var kallade men de behövde bara en person. Jag ville verkligen ha  jobbet så att jag kunde följa min plan att resa under sex månader, runt i världen, innan det blev dags att söka ett fast jobb.

Planen hur jag skulle resa var redan klar, först skulle jag resa runt i Afrika under tre månader. Ghana, Togo, Sydafrika, Egypten, Elfenbenskusten, Tanzania och några andra länder fanns på min lista. Efter det skulle jag dra vidare mot USA och Route 66. Sista stoppet blev Sydeuropa men innan det Asien.

Jag var så redo, precis som jag var redo för arbetsintervjun. Förmodligen visste jag mer om företaget än de själva visste för jag hade pluggat in allt om de skulle fråga vad jag vet om dem, hade hört att det är vanligt vid en arbetsintervju. Vad som skulle vara mitt största problem var min nervositet, det insåg jag snart. Därför började jag dammsuga internet på tips om hur jag skulle klara den biten. Jag tog fasta på några saker förutom det att vara förberedd på olika frågor. Råden var att komma dit i god tid innan för att hinna sitta ned, andas, känna atmosfären. När jag blir nervös så svettas jag mycket, därför såg jag till att vara i tid.

Fick jobbet!

Nästa tips var att göra något som man blir fokuserad och lugn av under tiden att man väntar. Funderade först på att ta med en bok men kände snabbt att den skulle jag inte kunna fokusera på. Så kom jag på att jag kunde spela på mobilen, det brukar aldrig vara något problem med koncentrationen oavsett om det är något äventyrsspel eller röd och svart jag spelar. Tro det eller ej men det funkade helt planenligt, jag hann inte ens bli nervös.

Arbetsintervjun gick jättebra och jag fick jobbet! Allt gick enligt planen. Fick höra efteråt att de aldrig mött på någon som kunde så mycket om deras företag redan innan man börjat. Dessutom, jag gjorde så bra ifrån mig under den sommaren så efter att jag rest runt under ett halvår så erbjöd de mig ett fast jobb. Och med det föll allting i mitt liv på plats. Jag gjorde dock en sak innan jag tackade ja, försäkrade mig om att jag skulle kunna vara ledig oktober till december för att bege mig tillbaka till Afrika och Ghana. Jag var långt ifrån klar med det fantastiska landet och hade etablerat kontakter där för att starta ett projekt för fattiga på landsbygden.

Företaget sa ja!